Direktlänk till inlägg 14 februari 2013
Jag vet att det finns personer som kan må väldigt dåligt. Den ända utvägen är att skada sig själv. Jag själv har haft en sån person som stod mig nära. Varje dag var en kamp för henne. Det värsta som kunde hända mig var att hitta den personen död. Jag visste inte hur jag skulle hantera det då. Jag tror jag inte hade överlevt det. Efter ett tag började jag själv. Det var blev bara för mycket att se denna person må dåligt, så det gick över till mig. Sa inte till någon om att jag mådde dåligt. Då skulle kanske min mamma inte klara av det. Den tanken fanns alltid i mitt bak huvudet.
Det var så mycket under den tiden. Hon fick till slut komma till en annan familj där hon kunde bo. Jag hade ingen aning om det först för jag var hemma hos pappa tror jag. Jag blev ledsen när jag kom hem och fick öra att hon hade åkt bort från mig. Jag fick sen veta att hon ar ledsen över att hon inte fick säga hej då till mig, men tur för blev det inte så länge för henne på det nya ställe. Hon trivdes inte där. Hon kom hem. Jag blev verkligen glad. Hon började skära sig mera. Till slut kom hon till ett behandlingshem. Där kunde hon inte skära sig. Det var bra för oss som var nära henne. Bara tanke på att hitta henne död gjorde att jag själv ville dö. Jag var oroligt varje gång jag inte var hemma.
När hon hade kommit hem, så var allt bra igen. Pappa och mamma hade bestämt att vi skulle vara hemma hos pappa i tre veckor på sommarlovet. En morgon när jag vaknar hemma hos pappa hör jag hur pappa går och pratar i telefon med någon. Tänkte inte så mycket på det. Fick sen veta att hon hade svalt alla sina tabletter. Jag ville bara gråta då. Varför ville hon dö? Jag trodde den dagen att hon var död. Det var hon inte. Jag och pappa åkte till sjukhuset. Hon mådde bra igen. Sen började helvetet för oss. Det höll på i tre veckor ungefär tror jag. Varje dag fick man vara på sin vakt. Hon rymde två gånge från sjukhuset sen. Jag fick flytta hem till farmor och farfar. Jag ville bara hem då.
Hon fick hjälp till slut. Hon började förstå att hon kunde må bra igen. Det tog ett tag för henne att förstå det. Vi fick all hjälp som vi kunde få. Jag tänker varje dag på det där. Den första gången som hon fick åka in till sjukhuset till den sista gången hon fick åka in till sjukhuset. Nu är det äntligen över. Vi mår bra igen och även hon. En bit av mig försvann då. Jag blev någon annan efter det.
Hej bloggen!! Det var ju sjukt länge sen jag bloggade. Det har som vanligt hänt lite saker. jag har varit tvungen att välja bort bloggen framför andra saker. Det går bara inte alltdi att leva igenom bloggen som många gör. Det finns också ett li...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 |
20 | 21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 |
26 | 27 | 28 | ||||||
|